Det går mot rektorsval vid UiB men trots det ser vi lite konkret av kandidaterna och deras program. Vad gäller Sigmund Grønmo kan vi väljare se fyra år bakåt och fråga oss om detta varit en god rektorsperiod. Ett problem vid en sådan evaluering är att Grønmo-rektoratet agerat väldigt diskret, vilket gör det svårt att se de bakomliggande motiven och intentionerna. Likväl har nog många med mig haft ett positivt intryck av det sittande rektoratet i det att vi anat en vilja att försvara grundforskningen och tillvarata UiB`s fagliga bredd.
För oss 200 personer med arbetsplats vid Biologisk Institutt hade det varit speciellt intressant att få de två kandidaternas syn på Mat.Nat.Fak./BIOs framtida arealkostnader. Bakgrunden är att fem olika biologimiljöer skall samlokaliseras i ett nybygg (samma areal som miljöerna nu disponerar) vilket naturligtvis innebär en stor investering för UiB. Detta nybygg bestämdes av Universitetsstyret 2004 och som vid tidigare investeringar av denna digniteten skulle kostnaderna solidariskt bäras av hela UiB. Arealkostnaden skall enligt detta styrebeslut vara den samma oberoende av var på UiB man sitter.
Nyligen genomdrev Grønmo-rektoratet att denna solidaritetsprincip inte längre gäller, vilket betyder att Mat. Nat. Fak./BIO kan se fram mot dramatiskt ökade arealkostnader. I en fri marknad hade dessa ändrade spelregler naturligtvis medfört att BIO tackat nej till de nya arealerna, men det är förmodligen inte ett realistiskt alternativ. Konsekvensen blir att BIO de facto går konkurs, trots indragning av fria stipendier, reduktion av personal och kurstillbud samt dramatiskt minskade prestationsbelöningar.
Det av rektor och dekanerna styrda Nygårdshøydens eiendom AS bygger och förvaltar det nya Biobygget. Signalerna därifrån är att Mat.Nat.Fak./BIO kommer att interndebiteras för åtmistone 3.500:-/år och kvadratmeter. Detta utgör mer än 10 % av byggkostnaden (34.500:-/kvadratmeter), vilket kort och gott är en blodhyra. Skall överhyran brukas till subsidiering av andra UiB-bygg? I den fria marknaden är tumregeln att hyran är 10-årsräntan + 2 %, vilket i vårt fall motsvarar 6 % eller 2.000:-/år och kvadratmeter. I centrala Bergen är kontorshyrorna oftast under 1.500:- och för butiker/restauranger med hög omsättning är kvadratmeterhyran ca 2.500:-.
Med tanke på möjligheterna att driva en meningsfull verksamhet vid Biologisk Institutt vore det intressant att få rektorkandidaternas svar på nedanstående frågor:
1. Gäller den av universitetsstyret 2004 beslutade och tidigare praktiserade principen om solidarisk kostnadsfördelning, antingen genom lika hyror överallt eller genom kompensation?
2. På vilket sätt fastsættes hyran? Sker det som normalt genom förhandlingar mellan ägaren och brukaren och kan brukaren tacka nej?